Säsongen som gått, del 2 av 4: IFK Eskilstuna
Fotbollssäsongen är över.
Då tar summeringarna vid!
Här listar etunaexperten.blogg.se året som gått för de fyra främsta klubbarna.
Tidigare har bloggen kartlagt Eskilstuna Södra FF:s säsong - nu är det IFK Eskilstunas tur!
Säsongen 2010 blev en av få under 2000-talet med en ordentlig kontinuitet i spelartruppen. En betydligt mindre spelaromsättning var så klart positivt. Också ett serieombyte från Stockholmstrean till västra Svealandsditon var en faktor som fick oss inbitna att hoppas på en bättre IFK-säsong än den föregående, då en sjundeplats.
Aziz Halimi nådde inte riktigt upp till samma form som 2009 - men vad gör det när Antonius Acar finns att tillgå?
19-åringen som med allra största sannolikhet lär gå förlorad för föreningen i vinter (och ersätts av en annan tidigare juniorspelare - Filip Thunstedt?) gjorde braksuccé då han vann skytteligan med 18 av lagets 45 strutar. En spelartyp som ofta kan falla ur matchbilden - men till slut ändå avgör i slutminuterna. När sedan Abdul Din Sesay skrev kontrakt med Banda-Bengts lag steg förhoppningarna ytterligare bland stadens många blåtoppar. Anfallsduon blev den mest fruktade i serien och efter några försmädliga bortaresultat under våren var det lagets måltjuvar som lade grunden för uppryckningen under hösten, som innebar sju segrar, två kryss och två torsk.
Precis som i fallet Södra är det spelet på hemmaplan som särskiljer IFK från andra lag i serien. IFK släppte bara in nio mål på Tunavallen under säsongens elva matcher. Stor del i det hade givetvis försvaret med Alex Larsen, namnen Ohlsson, Eric Forselius och Daniel Hirvi samt keepern Pelle Jerrelind.
Men den främsta anledningen var att man helt enkelt ofta förde matcherna. I perioder spelade laget vackrast fotboll i stan med snabba, publikingivande passningar efter marken - ofta med kreatör David Eriksson som speluppläggare. På innermittfältet gjorde även Henrik Andersson en betydligt bättre säsong än under den föregående, då han vände åter från Viljan.
Det blev till slut en fjärdeplats i trean. Ett klart godkänt resultat under Kenneth Huselius sista tränarår. Lasse Ström, på senare år kanske mest känd som Ensam mamma söker-Lasse, än den före detta Superettaspelare i Sylvia (som han även tränat i söderettan) tar över 2011. Får han Acar att stanna? Eller kan han locka en spelare som kan axla ansvaret om skyttekungen skulle lämna? Eller möjligen plocka fram talangen ur Filip Thunstedt kombinerat med att få Abdul Din Sesays skador att läka, samtidigt som Jonas Årestam åter kan bli en spelare att bära laget? I så fall kan det bli en än roligare säsong för IFK nästa år.
Underifrån ser det tunnare, även om talanger som Peyman Alkoyum och Henrik Rodriguez är spelare föreningen hoppas mycket på.
Juniorlaget, som säkerligen gjorde sitt bästa, slutade nämligen tvärsist i juniorallsvenska division ett-serien. Som man trots allt klarade sig kvar i via kval.
3 bästa
1) Antonius Acar. Det går inte att komma ifrån skytteligatiteln.
2) Spelet. Stundtals vackrast i stan - oftast på hemmaplan.
3) Framtidstron. Föreningen andas optimism igen efter några svarta år.
3 sämsta
1) Antonius Acars succé. Lär lämna laget i vinter.
2) Fallet. Bortamatchen mot Örebro Syrianska blev säsongens plump.
3) Publiksiffrorna. Höjde förvisso snittet mot 2009, men något fler borde ha slutit upp i toppstriden under slutet.
Till sist: Årets ...
Målvakt: Per Jerrelind.
Kommentar: Utan konkurrens, va.
Back: Daniel Hirvi.
Kommentar: Även om Alex Larsen gjorde två mål framåt var det Hirvi som överraskade mest i en stabil och samspelt backlinje. Kunde även ta steget in som mittback från vänsterkanten när avstängningar och skador störde.
Mittfältare: David Eriksson
Kommentar: Visade sig vara precis den positiva injektion som laget behövde.
Anfallare: Antonius Acar.
Kommentar: Skyttekung i division tre västra Svealand 2010.
Spelare: Antonius Acar.
Kommentar: Skyttekung i division tre västra Svealand 2010.
Rookie: Filip Thunstedt.
Kommentar: Svårt. Acar inte helt ny i A-laget, liksom Hirvi. Två mål av den intressanta junioren med rötterna i BK Sport ger utmärkelsen. En bubblare är Peyman Alkoyum. Du vet, han som gjorde ett kvartslångt inhopp som 14-åring. Men det räcker inte ända fram.
Värvning: Bengt Bandstigen.
Kommentar: Pumpar in kosing i föreningen. Har inga stora fotbollskunskaper, men ändå styrt upp IFK på rätt köl igen. Den ultimata ordföranden för tidigare krisande IFK.
Match: Örebro Syrianska, borta. Bubblare: IFK Örebro, hemma (5-0-manifestation).
Vart-tar-du-vägen? 1: Henrik Mäx.
Kommentar: Dragit till Australien för plugg.
Vart-tar-du-vägen? 2: Antonius Acar.
Kommentar: Drar till Superettan(/div 1) för elitfotboll?
Comeback: Daniel Hirvi.
Kommentar: Återvände från TNIS i femman och visade stor pondus i försvaret.
Bloggare: Bengt Bandstigen bloggar, förvisso inte överdrivet flitigt, men ändå lästvärt på ifkeskilstuna.blogspot.com.
HÄRNÄST PÅ TUR UNDER LUPPEN: ESKILSTUNA UNITED
Då tar summeringarna vid!
Här listar etunaexperten.blogg.se året som gått för de fyra främsta klubbarna.
Tidigare har bloggen kartlagt Eskilstuna Södra FF:s säsong - nu är det IFK Eskilstunas tur!
Säsongen 2010 blev en av få under 2000-talet med en ordentlig kontinuitet i spelartruppen. En betydligt mindre spelaromsättning var så klart positivt. Också ett serieombyte från Stockholmstrean till västra Svealandsditon var en faktor som fick oss inbitna att hoppas på en bättre IFK-säsong än den föregående, då en sjundeplats.
Aziz Halimi nådde inte riktigt upp till samma form som 2009 - men vad gör det när Antonius Acar finns att tillgå?
19-åringen som med allra största sannolikhet lär gå förlorad för föreningen i vinter (och ersätts av en annan tidigare juniorspelare - Filip Thunstedt?) gjorde braksuccé då han vann skytteligan med 18 av lagets 45 strutar. En spelartyp som ofta kan falla ur matchbilden - men till slut ändå avgör i slutminuterna. När sedan Abdul Din Sesay skrev kontrakt med Banda-Bengts lag steg förhoppningarna ytterligare bland stadens många blåtoppar. Anfallsduon blev den mest fruktade i serien och efter några försmädliga bortaresultat under våren var det lagets måltjuvar som lade grunden för uppryckningen under hösten, som innebar sju segrar, två kryss och två torsk.
Precis som i fallet Södra är det spelet på hemmaplan som särskiljer IFK från andra lag i serien. IFK släppte bara in nio mål på Tunavallen under säsongens elva matcher. Stor del i det hade givetvis försvaret med Alex Larsen, namnen Ohlsson, Eric Forselius och Daniel Hirvi samt keepern Pelle Jerrelind.
Men den främsta anledningen var att man helt enkelt ofta förde matcherna. I perioder spelade laget vackrast fotboll i stan med snabba, publikingivande passningar efter marken - ofta med kreatör David Eriksson som speluppläggare. På innermittfältet gjorde även Henrik Andersson en betydligt bättre säsong än under den föregående, då han vände åter från Viljan.
Det blev till slut en fjärdeplats i trean. Ett klart godkänt resultat under Kenneth Huselius sista tränarår. Lasse Ström, på senare år kanske mest känd som Ensam mamma söker-Lasse, än den före detta Superettaspelare i Sylvia (som han även tränat i söderettan) tar över 2011. Får han Acar att stanna? Eller kan han locka en spelare som kan axla ansvaret om skyttekungen skulle lämna? Eller möjligen plocka fram talangen ur Filip Thunstedt kombinerat med att få Abdul Din Sesays skador att läka, samtidigt som Jonas Årestam åter kan bli en spelare att bära laget? I så fall kan det bli en än roligare säsong för IFK nästa år.
Underifrån ser det tunnare, även om talanger som Peyman Alkoyum och Henrik Rodriguez är spelare föreningen hoppas mycket på.
Juniorlaget, som säkerligen gjorde sitt bästa, slutade nämligen tvärsist i juniorallsvenska division ett-serien. Som man trots allt klarade sig kvar i via kval.
3 bästa
1) Antonius Acar. Det går inte att komma ifrån skytteligatiteln.
2) Spelet. Stundtals vackrast i stan - oftast på hemmaplan.
3) Framtidstron. Föreningen andas optimism igen efter några svarta år.
3 sämsta
1) Antonius Acars succé. Lär lämna laget i vinter.
2) Fallet. Bortamatchen mot Örebro Syrianska blev säsongens plump.
3) Publiksiffrorna. Höjde förvisso snittet mot 2009, men något fler borde ha slutit upp i toppstriden under slutet.
Till sist: Årets ...
Målvakt: Per Jerrelind.
Kommentar: Utan konkurrens, va.
Back: Daniel Hirvi.
Kommentar: Även om Alex Larsen gjorde två mål framåt var det Hirvi som överraskade mest i en stabil och samspelt backlinje. Kunde även ta steget in som mittback från vänsterkanten när avstängningar och skador störde.
Mittfältare: David Eriksson
Kommentar: Visade sig vara precis den positiva injektion som laget behövde.
Anfallare: Antonius Acar.
Kommentar: Skyttekung i division tre västra Svealand 2010.
Spelare: Antonius Acar.
Kommentar: Skyttekung i division tre västra Svealand 2010.
Rookie: Filip Thunstedt.
Kommentar: Svårt. Acar inte helt ny i A-laget, liksom Hirvi. Två mål av den intressanta junioren med rötterna i BK Sport ger utmärkelsen. En bubblare är Peyman Alkoyum. Du vet, han som gjorde ett kvartslångt inhopp som 14-åring. Men det räcker inte ända fram.
Värvning: Bengt Bandstigen.
Kommentar: Pumpar in kosing i föreningen. Har inga stora fotbollskunskaper, men ändå styrt upp IFK på rätt köl igen. Den ultimata ordföranden för tidigare krisande IFK.
Match: Örebro Syrianska, borta. Bubblare: IFK Örebro, hemma (5-0-manifestation).
Vart-tar-du-vägen? 1: Henrik Mäx.
Kommentar: Dragit till Australien för plugg.
Vart-tar-du-vägen? 2: Antonius Acar.
Kommentar: Drar till Superettan(/div 1) för elitfotboll?
Comeback: Daniel Hirvi.
Kommentar: Återvände från TNIS i femman och visade stor pondus i försvaret.
Bloggare: Bengt Bandstigen bloggar, förvisso inte överdrivet flitigt, men ändå lästvärt på ifkeskilstuna.blogspot.com.
HÄRNÄST PÅ TUR UNDER LUPPEN: ESKILSTUNA UNITED
Kommentarer
Postat av: Peter
När man summerar IFK´s säsong så bör man faktiskt nämna samarbetet med Stenkvista GoIF. Det må vara en liten förening i division 5, men den är ordentligt styrd och organiserad. Utan spel i division 5 så hade spelarna i IFK som låg precis på gränsen inte kunnat prestera som de gjorde då de fick chansen. Tänker då framför allt på Markus Söderlind och Rasmus Linde men även på Markus Stenman. Flera kan skrivas med men det behövs inte, detta var en även det en framgångsfaktor under året.
Hoppas att Ström inser vikten av samarbetet och ser till att det fortgår.
/IFK-människa
Trackback
