Fotbollsexperten

Eskilstunafotbollen har inte direkt nått några högre höjder de sista tio åren.
Men det har ändock passerat förbi ett antal profiler i klubbarna som på ett och annat sätt förtjänar att omnämnas. 
I dag fortsätter listan över Eskilstunas Bästa Fotbollsspelare 1998-2008!
Spelare som satt avtryck och presterat mycket bra hos en, eller flera, Eskilstunabaserade klubb(ar).
När jag knåpade ihop listan för drygt tre månader sedan så hade jag oerhörda problem att skilja topptrion åt.
I princip så kan man säga att vi har tre vinnare.

Guld:

#1 Patrik Karlsson

Ålder: 27
Position: Anfallare/mittfältare, tidigare även ytterback.
Moderklubb: IK City.
Övriga klubbar: Kungsörs BK.
Totalt antal Citymål i division 2: 48.
Övrigt: Fotbollsinstruktör på Idrottsprogrammet i Rekarnegymnasiet fr o m 2008.

Motivering:
Patrik "Putte" Karlsson har varit en stöttepelare i Eskilstuna City under de dryga tio åren som han tillbringat i A-laget.
Jag kommer ihåg bland de första Citymatcher jag såg på Årby IP då en viss - då - vänsterback med nummer 18 på ryggen fanns med i lagets startelva. Har för mig att han slog någon slipad cross som ledde till ett "Randigt" mål, och jag förstod då, trots min mycket ringa ålder, att detta var en lirare som stan skulle få nytta över framöver.
Och mycket riktigt, så blev det ju.
För det första så är Putte väldigt allround - han har spelat som både ytterback, överallt på mitten samt i anfallet under sina år i A-laget.
För det andra så har han under de senaste tre åren utvecklats till en riktig måltjuv, med 6-1-segern borta mot Enskede (Putte fyra mål) under 2007 som kanske främsta höjdpunkt, åtminstone i en och samma match. En riktig urladdning!  
För det tredje så har Putte ett riktigt hjärta för City och därmed en krigarinställning som varit nyttig överallt på banan. 
Putte är ingen tekniker a la Prodell eller en centertank a la Tommy Onodi. 
Hans styrka är istället att det är svårt att peka ut direkta svagheter som fotbollsspelare. Han är väldigt mångsidig, vilket har gjort att Västerås, då i Superettan, visat intresse.
Dock så har standarden på division 2 blivit sämre fr o m 2005 då division 1 tillkom, och detta måste givetvis tas med i beräkningen. City spelade i en bättre serie fram tills 2005, dock i samma division, vilket ni alla vet. Det är just under denna tidsperiod som Putte haft sin positiva målproduktionsutveckling. (Samtidigt så har han under de tidigare åren inte lirat lika mycket i anfallet som på senare år.)
Det tillsammans med att Putte inte var med under den otroligt viktiga säsongen 2004 när ett rekordungt lag klarade sig kvar via kval (E-tunafotbollen skulle ha gått under då vi kunde haft våra bästa lag på div 3-nivå 2005!) drar ner betyget i den hårda toppkonkurrensen.
Men Putte står ändå ensam kvar på toppen av tronen.
Det hade varit intressant att se Puttes utveckling om City hade gått upp i ettan inför denna säsong.
Han hade säkerligen varit kvar i laget då, liksom en del andra lirare.
Istället lägger han troligen skorna på hyllan vilket är väldigt tråkigt.
Men faktum kvarstår, Putte är den bästa spelaren som haft Eskilstuna som hemmaplan de senaste tio åren!

Silver:

#2 Dan Wikström

Ålder: 25
Position: Innermittfältare
Moderklubb: IK City

Här snackar vi jämnhet.
Jämnhet och klass i en kombination som leder till en silverplats på den här listan.
Redan som tonåring var han en stor talang och togs ut i P84-landslaget samt var iväg till Solna en sväng och provttränade med AIK:s talanggrupp. Gnaget som då var regerande svenska mästare.
Danne har utvecklats till en grovjobbande innermittfältare som varit extremt viktig för Eskilstuna City FK och Eskilstunafotbollen.
Jag tänker framförallt på säsongen 2004 där Danne, som 20-åring, ledde sina rekordunga trupper framåt. Det räckte till kvalspel mot Kungsör och sedermera säkrat kontrakt.
En bedrift som så här i efterhand får ses som en bragd.
Och Wikström var en av lagets genomgående bäste och mest nyttiga spelare (tillsammans med Tommy Onodi och Nicklas Bergh). Det var också under denna säsong som han blommade ut ordentligt.
Efter detta år har Dan varit ingjuten i Citys startelva och på senare år även lagkapten.
Välförtjänt silvermedalj!

Brons:

#3 Tommy Onodi

Ålder: 37-38
Position: Anfallare
Moderklubb: IFK
Övriga E-tunaklubbar: Södra FF, City.

Det faktum att IFK Eskilstuna ville ha ett par hundra tusen kronor för Tommy Onodi inför övergången till Södra FF 1999 säger en del om anfallarens klass.
Han var eftertraktad och hade ett högt marknadsvärde.
Onodi kom till det som skulle bli Sveriges målgladaste lag 1999 när Södra sprang hem trean som nykomlingar där Onodi blev skyttekung.
I tvåan var han fruktansvärt nyttig för "Prinsens lag" - men han präglades också av skador vilket var ödesdigert i längen för laget.
Han blev ju bland annat historisk första målskytt på nya Tunavallen under invigningen mot City den 2 augusti 2002.
- Det var jag värd efter alla mina tidigare mål på gamla Tunavallen, sa Onodi i Folket efter matchen.
Tommy som var skyttekung för IFK i tvåan ända till 1998 när han alltså efter säsongen lämnade.
Han skulle dock komma att återvända.
Men innan dess hann han med en sväng i Eskilstuna City också.
2004 var han lagets farsa och extremt viktig med sina 15 mål i serien vilket räckte till en överlägsen intärn skytteligaseger.
2005 spelade han i division tre, vilket då - och nu - var landets femte högsta serie, med IFK.
Det var den lägsta nivå Onodi spelat på sedan han kom upp i IFK:s A-lag. Därför måste de åren värderas in i betyget.
Året därefter blev skyttekungens sista då han dock enbart gjorde ett fåtal matcher i ett comebackförsök.
Tommy Onodi hade egentligen även lite av sin bästa tid lite före den tidsperiod som jag valt att sätta ut för denna lista.  
Det räcker totalt till en bronspeng för stans ende verklige Ruud van Nistelrooy!

Hela listan:

1. Patrik Karlsson
2. Dan Wikström
3. Tommy Onodi
4. Nicklas Bergh
5. Fredrik Larsson
6. Niklas Hedström
7. Andreas Alm
8. Marcus Andersson
9. Peter Palmqvist
10. Daniel Hanning

Fotnot: För er som saknar stans två riktiga superstars, Bissen och Simon Helg: listan baseras på resultat som producerats i en Eskilstunaklubb. Bissen gjorde endast en vårsäsong i IFK:s A-lag (rätta mig om jag har fel!) vilket inte alls räcker för att ta sig in på listan. Helg var visserligen också en extrem talang redan i Tunatröjan, men under Lasse Zetterlund så blev han ju t ex bänkad under en period.
Simon hann aldrig revolutionera Eskilstunafotbollen, han stack mot nya mål.
Snart kanske han istället kan göra revolt på Södermalm?