Wiklund, Adde och Edeborg bollade knappast gris på sina träningar

I en av dagens morgontidningar diskuterade krönikören varför Eskilstunafotbollen inte lyckats nå högre höjder.
Möjligheten att lagen skulle vara dåligt tränade drogs som en liten slutsats efter två uttalanden av en spelare och en ledare.
Men att dra en sådan slutsats känns inte alltför genomtänkt.
Personerna har säkerligen svarat på frågan baserat på årets säsongs erfarenheter - och det kan mycket väl vara möjligt att lagen är sämre tränade i år än tidigare.
Men situationen diskuteras i krönikan ur ett historiskt perspektiv - att det är på grund av bristande träningsintensitet som Eskilstunafotbollen inte lyckas. Man behöver bara gå ett år tillbaka för att se att det inte är detta som är problemet för de här båda lagen. City under Alm och Wiklund nådde knappast topp-placeringarna utan blod, svett och träningstårar.
Wiklund är en stenhård instruktör som absolut inte tolererar slarv med träningen.
Adde är superrutinerad och hade spelarnas absoluta förtroende och respekt.
Och speciellt United under Edeborg tränade ju extremt mycket på försäsongen inför fjolårssäsongen i norrettan då man storsatsade, något som diskuterades flitigt då.
Om klubbarna nu är dåligt tränade - har de då varit det i 18 år sedan IFK trillade ur näst högsta serien?
Även med hårda grabbar som Liston Söderberg, Bosse Nyströmmer och Munken Karlsson som tränare?
Knappast.

Dessutom finns även idrottsprogrammet SMID på Rekarnegymnasiet sedan flera år tillbaka.
Där får ju eleverna extra träning och på sistone har flera spelare på både herr- och damsidan gått där.
Ytterligare ett tecken på att det inte är fel på den träningsmängd som spelarna lagt ner under de här mörka fotbollsåren.

Jag håller med skribenten om det faktum att lagen nu måste satsa mer på egna produkter, något jag för övrigt skrev redan här.
Men mera fakta: City har ju under de senaste åren satsat extremt mycket på egna produkter och inför fjolårssäsongen gick till och med Adde Alm ut och sa att man inte skulle plocka in några spelare utifrån. Till exempel kunde en startelva se ut så här: Käck - Fällman, Larsa Enered, Bayram, Danne Karlsson - Sundberg, Wikström, Prodell, Lundevall - Putte Karlsson, Valle.
Det vill säga nio av elva spelare fostrade i Eskilstuna... Dessutom Larsa Enered, stans kanske bästa värvning de senaste tio åren, på det.
Det är först i år som klubben tagit in flera spelare utifrån sedan den misslyckade Dala-satsningen.
City har definitivt misslyckats med sina värvningar i år - men hos United har till exempel målvakten Anna Wahlström och backen Kristina Johansson (båda från Gideonsberg) knappast floppat utan snarare varit tillgångar för laget. Därmed har inte damklubben enbart hämtat floppspelare á la Eeva-Maria Saari.

Förklaringen till Citys djupdykning i år är enkel.
City tappade sju riktiga kvalitetsspelare inför året samt sin supertränare. Klubbledningen gjorde några tabbar och ersatte Alm med tre tränare som inte borde fått den möjligheten (ännu) och hade inte tillräcklig fingertoppskänsla i värvningarna.
Ändå behöll klubben målsättningen att gå upp och laget överskattades - även av undertecknad.

Så att träningsintensiteten skulle vara svaret på fotbollsgåtan i Eskilstuna - nej.


Kommentarer
Postat av: grymt sa bull

just den startelva som du nämner med 9 fostrade spelare är nog ganska unikt och där fick du med sådana som tränade extra på smid. Titta på dagens startelva är det ngn som går på smid tex. Tror inte det och då betyder det att de tränar c.a tre gånger i veckan ordentligt c.a en timma effetktivt per gång.

Hinner de med individuell träning? De gör de om de går på smid men får de den träningen idag på ordinarie träning? Vet ej? Förut har man haft ett väldigt ungt lag med många smidspelare och då har träningsdosen räckt. Är det inga spelare från smid med så är det 3ggr träning och då är det nog för lite, eller?

2009-08-30 @ 00:24:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0